• open panel

Att bli en ”skön snubbe”

 

Mitt i forskningsprocessen blev jag upptagen av hennes berättelse om att få ihop arbetslivet, forskningen och familjesituationen. Jag kom att tänka på hur mycket mina egna unga vuxna anstränger sig för att platsa i livet. Mitt behov blev att visa omtanke och jag blev försiktig i min återkoppling. Ett av mina mönster tog över. Men det var långt ifrån en person med behov av omtanke jag mötte. Det var en kompetent och skicklig forskare som satt framför mig. Pressad, men ändå klar över sina behov. Och dessa handlade om att komma till tals, inte om omtanke. Jag kunde justera mitt beteende.
Denna episod är ett exempel på tillämpad fältteori.

Att arbeta fältteoretiskt innebär att du bl.a. intresserar dig för hur dina erfarenheter och upplevelser från livet påverkar i stunden. Känslor, som har sitt ursprung i en annan situation eller en annan tid, kan återskapas och ligga till grund för tolkningar som kan upprepas till livsmönster. Det kan handla om utsatthet, omtanke, hinder, stöd… Ja i stort sett vad som helst som får dig att reagera och agera. Så hur har du det med dina tolkningar? Har du någon ”favorit” som du ofta upprepar? Kan du också se i vilka sammanhang du upprepar tolkningarna? Om du dessutom kan reflektera över konsekvenserna av dessa så kan du också utveckla förutsättningar att bättre förstå vad som händer.

Jag har vid några tillfällen undervisat i fältteori för tredje terminens studenter vid psykologen på Stockholms Universitet. Jag har startat med att från ett blädderblocksblad läsa upp några fakta: ”Jag heter Ulf Grundel, jag är född 1949, jag är socionom från mitten av 70-talet, organisationskonsult utbildad vid Gestaltakademin och sedan 2000 egen företagare. Hur tolkar ni mig mot bakgrund av dessa data samt utifrån vad ni ser och hör av mig här och nu? Prata två och två med varandra.”

Ibland har jag varit klädd i välpressade grå byxor, mörk kavaj och en matchande skjorta. Ibland i jeans, smårutig skjorta och en vardagskavaj av lite enklare modell.

Jag har bland annat fått höra att jag bor i Bromma, är välbärgad och har en Audi. Det var min något mer strikta klädsel och att jag är egen företagare samt organisationskonsult som lade grunden för den tolkningen. Jag har också fått höra att jag är en psykolog ”light” (”du hade inte betyg nog att komma in på psykologlinjen”), att jag var aktiv i vänsterrörelsen på 60- och 70-talet och jag verkar vara en ”skön snubbe.” Den tolkningen skapades med stöd av den lite mer avslappnade klädseln, att jag är ”40-talist” och dessutom socionom från 70-talet.

Därefter har jag bett studenterna att två och två undersöka varifrån man hämtat data för sina tolkningar. Svaren har bl.a. handlat om tidigare möten som skapat stereotypa bilder och fördomar och som man nu återanvände. Slutligen och sist har jag frågat om tolkningarna skulle ha fått någon betydelse för hur vår relation hade utvecklats, om vi inte hade synliggjort dem, och i så fall vilka? Naturligtvis, ”den sköna snubben” kom inte från Bromma och var inte strikt klädd! Det var lättare för studenterna att komma i kontakt med den ”sköna snubben”.

Under två år har jag arbetat med min licentiatuppsats, ”Kurt Lewins metod Kraftfältsanalys i teori och praktik”, och har haft anledning att fundera över hur mina erfarenheter och upplevelser från livet påverkar mig som konsult och forskare. Har jag livsmönster som jag tenderar att upprepa och som påverkar mina forskningsresultat?

Visst spelar det roll att jag 10 gånger bytte skola och klass under min grundskoletid. Jag har till synes lätt för nya grupper men ändå alltid en beredskap att snabbt dra mig ur. Och självklart påverkas mitt förhållningssätt till kvinnor och till män utifrån att mina förebilder är handlingskraftiga kvinnor. För mig har det varit enklare att arbeta med kvinnor än med män.

Mina erfarenheter är både en tillgång och en utmaning. För att kunna hantera det som händer behöver jag granska mina tolkningar. Varifrån hämtar jag data och vilken betydelse får tolkningarna för hur jag agerar? Jag kan pröva mina tolkningar i en dialog med de som är berörda och då upptäcka om de är relevanta eller inte. På så sätt blir fältteorin ett användbart verktyg för mig som konsult, forskare och människa och stödjer mig att skapa mening oavsett varifrån jag hämtar data. ”Ditt beteende är en funktion av såväl dig som din omgivning” som Kurt Lewin, fältteorins skapare, kunde ha sagt. Eller ”en funktion av dig och hur du tolkar din omgivning”.

Idag reflekterar jag över mina tolkningar. Livet har inte blivit enklare men det får ett större sammanhang. Och mina forskningsresultat får definitivt ett större värde!

/Ulf Grundel


 
               Gestaltakademin i Skandinavien | The Castle | Slottsbacken 8 | 111 30 Stockholm | 08 - 10 81 71 | info@gestaltakademin.se | © Gestaltakademin 2012